när andra inte förstår eller när andra gett upp så handlar man efter sina egna krafter och ens egna lycka! ibland kan jag komma på mig själv och känna mig förblindad av min egna egoism. är det bara jag som är så? som hamnar där? det får en att känna sig absolut hemsk! jag hoppas att att mina kära och nära (ingen nämnd ingen glömd) förlåter och förstår.